Tarm–hjärna-axeln: Så påverkar din tarmhälsa stress, humör och välmående

Så här arbetar jag med tarm-hjärna axeln, med klienter och för egen del

Vi pratar ofta om magkänsla, men få inser hur bokstavligt sant det faktiskt är.
Som funktionsmedicinsk terapeut har jag gång på gång sett hur tarmhälsa påverkar energi, humör, sömn och stressnivåer. Desto mer jag lär mig, desto tydligare blir det: tarmen och hjärnan är i ständig dialog, och kvaliteten på den dialogen präglar dessutom hela vår vardag.

Det här är inte bara intuition, det är faktiskt biologi. Det är här tarm–hjärna-axeln kommer in.

Varför dina känslor ofta börjar i magen

Det enteriska nervsystemet, den andra hjärnan, rymmer över 500 miljoner nervceller. Det är via vagusnerven som tarmen kommunicerar med hjärnan, och mycket av det vi kallar intuition, oro, pirr eller magkänsla är faktiskt neurokemi och mikrobiom i arbete.

Det som brukar överraska mina klienter mest är detta:

Cirka 90 % av ditt serotonin bildas i tarmen.

Serotonin påverkar:

  • motivation

  • lugn

  • humör

  • sömn

  • matsmältning

Så när mikrobiomet är ur balans, vilket stress, kost, antibiotika, andra läkemedel, eller sömnbrist lätt skapar, så påverkas serotoninproduktionen negativt. Resultatet?
Sämre humör, hjärndimma, energidippar, oro och känslan av att inte vara sig själv.

Flera studier, bland annat en stor översiktsartikel från 2025, visar att prebiotika och probiotika har tydliga effekter på mild ångest och depressiva symtom.
När tarmen mår bra då känner hjärnan det!

När stressen sätter sig i magen

Om du någonsin tappat aptiten av nervositet eller fått känslig mage under pressade perioder, så har du känt tarm–hjärna-axeln i realtid.

Stress aktiverar HPA-axeln:

  • kortisolet stiger

  • blodsockret höjs

  • matsmältningen bromsar

  • tarmfloran påverkas negativt

Det är därför många upplever:

  • uppblåsthet

  • gaser

  • trög mage

  • sug efter socker

  • hjärndimma

  • svajigt humör

Det här är inte dålig karaktär eller svaghet. Det är helt enkelt fysiologi.

Det fina är att stresspiralen går att vända. Inte genom att tvinga sig att slappna av, meditera sittande i 30 min, utan genom att arbeta med tarmen, vagusnerven och nervsystemet.

Så här gör jag, för egen del och med klienter

1. Magnesium – nervsystemets egen återställningsknapp*

Magnesium är ett av de tillskott jag rekommenderar mest. Det:

  • lugnar nervsystemet

  • stödjer över 300 enzymprocesser

  • förbättrar sömn

  • minskar kroppens stressrespons

För att lugna nervsystemet använder jag främst:

  • magnesiumglycinat

  • magnesiumtaurat

Dessa former av magnesium är skonsamma för magen och extra bra för vagusnervens funktion.

2. B-vitaminer, för energi, fokus och humör*

B-vitaminer är avgörande för:

  • energiproduktion

  • metylering

  • hormoner

  • serotonin- och dopaminproduktion

Även milda brister märks tydligt på humöret.

3. Adaptogener, örter som balanserar stressystemet*

Mina favoriter är bland annat:

  • ashwagandha

  • rosenrot

Studier visar att ashwagandha kan sänka kortisolet med upp till 27 % efter åtta veckor. Perfekt vid långvarig stress, dålig sömn och oro.

4. Psykobiotika, probiotika för humöret*

Det här området är spännande! Vissa probiotiska stammar påverkar direkt de signalsubstanser som reglerar känslor.

Exempel:

  • Bifidobacterium longum NCC3001 är förknippad med minskad oro

  • Lactobacillus helveticus + Bifidobacterium bifidum förknippat med bättre stresshantering

Forskningen visar att psykobiotika fungerar bäst för personer med milda humörsvängningar eller stresskänslighet, något som är väldigt vanligt idag.

Så här kan du stötta vagusnerven i vardagen

Här är tre saker jag själv gör dagligen:

Långsam andning

5 minuter, 6 andetag per minut, ökar HRV och vaguston.

Kallexponering (skölja ansiktet i kallt vatten, morgonbad eller gå ut barfota på balkongen)

Exponeringen behöver inte vara så extrem. Man kommer långt med lagom.

20 minuter i naturen

Sänker kortisolet, lugnar nervsystemet och förbättrar matsmältningen.

Små vanor som är regelbundna ger stor effekt!

När tarmen mår bra, går livet bra!

Jag har lärt mig att om min mage mår bra, då mår jag bra och allt blir mycket lättare och roligare. Det jag älskar med tarm–hjärna-axeln är att den ger oss så mycket hopp.
Det finns konkreta saker vi kan göra varje dag för att förbättra:

  • energi

  • sömn

  • stressresiliens

  • humör

  • hormoner

  • matsmältning

  • och mer!

Det handlar inte bara om att få en bra mage. Det handlar om att skapa balans i hela kroppen.

När tarmen är i harmoni, då tänker du klarare, känner dig mer stabil och får mer energi till det som verkligen betyder något.

Vill du komma tillrätta med din hälsa? Känner du att nu är din tid kommen att må ditt bästa jag? Kontakta mig idag för att boka ditt kostnadsfria lära-länna-samtal!

*kom ihåg att rådfråga terapeut, läkare eller kunnig hälsokostpersonal om du tar läkemedel och vill börja med kosttillskott.

boka lära känna samtal

När glutenfri kost inte räcker

Jonas resa tillbaka till energi, balans och glad mage

Jag har fått lov att berätta Jonas historia här. Han hoppas att han kan motivera fler till att ta tag i sin mage-tarm hälsa och att det finns alternativ som fungerar.

I november 2024 fick Jonas, 37 år, sin celiaki­diagnos.
Efter flera år av diffusa symtom, IBS diagnos, trötthet och magbesvär kände han först en lättnad, äntligen fanns det en förklaring. Han hade själv försökt med FODMAP en period och även att äta mejerifritt. Efter sin celiakidiagnos började Jonas med strikt glutenfri kost som läkare och dietist sade och gjorde allt rätt. Men ändå uteblev förbättringens han hoppats på. Energin var fortfarande låg, magen orolig och avföringen långt ifrån stabil.

Det var då han hörde av sig till mig, i februari 2025. Han beklagade sig för en kollega på jobbet en dag och hon rekommenderade att han hörde av sig till mig.

När symtomen inte ger med sig behöver vi titta djupare

För många med celiaki förbättras symtomen snabbt när gluten utesluts.
Men för en betydande grupp finns kvarstående magetarmproblem trots strikt kost. Tarmslemhinnan kan vara skadad, tarmfloran rubbad eller matsmältningen påverkad och då behövs mer än bara glutenfri mat. Dessutom kan kroppen vara tom många näringsämnen som t.ex. det fettlösliga vitamin D, E, A och K. Men även låga järnvärden är låga. Detta behöver oftast stöttas lite extra för att man ska må bra igen.

För Jonas valde vi att gå vidare med ett GI-MAP som är ett DNA-baserat avföringstest som ger en detaljerad bild av tarmmiljön, matsmältningen och immunförsvaret i tarmen.

Testsvaret visade orsakerna bakom hans symtom

GI-MAP resultatet visade:

  • Helicobacter pylori: en bakterie som kan påverka magsyra, matsmältning och ge uppblåsthet, illamående, sura uppstötningar och trötthet.

  • E. coli-överväxt: när vissa E. coli-stammar växer till skapas irritation och obalans.

  • Dysbios: rubbad balans mellan goda och mindre gynnsamma bakterier.

  • Matsmältningsproblematik: tecken på att han inte bröt ner maten optimalt.

Det här var pusselbitar som förklarade varför han fortfarande mådde dåligt trots glutenfri kost, tarmen hade helt enkelt inte läkt och fungerade som den skulle.

En individuell plan för att återställa balansen

Tillsammans med Jonas arbetade vi i en strukturerad ordning:

1. Eliminerade H. pylori, E. coli och dysbios

Med hjälp av riktade naturbaserade protokoll skapade vi en miljö där de problematiska bakterierna inte längre kunde dominera.

2. Stöttade matsmältningen

Vi hjälpte kroppen att bryta ner maten bättre, något som är avgörande både för näringsupptag och för att minska symtom som gaser och uppblåsthet.

3. Återställde tarmens balans och lugn

Genom kost, livsstil och anpassade tillskott och gradvisa förändringar fick Jonas tillbaka trygghet i vad han kunde äta och hur han mådde.

Resultatet Blev: Mer Energi, normal avföring och matglädje!

Efter några månader hade Jonas:

✨ Stabil energi
✨ En lugn mage
✨ Normal avföring
✨ Fått tillbaka sin trygghet i matval
✨ Mindre oro kring vad han tål och inte. En förståelse runt vad Jonas är känslig för och när tarmen behöver extra stöd.

Det här är ofta vändpunkten för många, när kroppen börjar samarbeta igen.

Sista pusselbiten: Näringsstatus och fettsyror

När magen var lugn och tarmbalansen återställd analyserade vi Jonas näringsstatus och även fettsyror.

Vi såg framförallt två viktiga områden:

  • D-vitamin behövde höjas: vanligt hos både celiaki-patienter och personer med tidigare tarmstress.

  • Omega-3 låg lågt: viktigt för inflammation, hjärnhälsa, omsättning av hormoner och magetarmhälsa.

Med rätt doser fick vi ännu mer skjuts på återhämtningen.

varför Jonas historia är så viktig

Idag mår Jonas bra, känner sig mer i balans och har hittat tillbaka till en vardag där mat inte längre är en källa till oro eller obehag.

Hans historia är långt ifrån unik.

Många med celiaki eller långvariga magbesvär behöver mer än generella råd, de behöver en individuell kartläggning av vad som pågår i just deras tarm.
När vi följer kroppens signaler och jobbar steg för steg kan resultatet bli livsförändrande.

Vill du att jag hjälper dig på samma sätt?
Du är varmt välkommen att boka ett första samtal, så tar vi reda på vad du behöver för att må bättre. Du kan boka ett kostnadsfritt lära känna samtal här

Så här stärker du ditt immunförsvar genom bättre tarmhälsa

Att stärka immunförsvaret är något många funderar över när infektionerna avlöser varandra, energin sviktar eller magen strular. Visste du att upp till 70 % av immunförsvaret sitter i tarmen. Därför är tarmhälsan en av de viktigaste nycklarna för ett bra immunförsvar.

Här tänkte jag förklara hur tarmfloran, tarmbarriären och nervsystemet påverkar vårt immunförsvar. Jag kommer även att ge lite råd vad du kan göra för att stärka!

Hur hänger immunförsvaret och tarmhälsan ihop?

Tarmen är kroppens största kontakt med omvärlden. Varje dag måste immunförsvaret avgöra vad som ska släppas igenom (näring) och vad som ska stoppas (patogener).

Det innebär att en stor del av kroppens försvarsceller placerats just här.

När tarmen är i balans fungerar detta fint. Men om tarmfloran rubbas, tarmbarriären blir skadad eller stressnivån är hög kan immunförsvaret överreagera, triggas eller försvagas.

Det är därför många märker:

  • fler infektioner

  • mer inflammation

  • IBS-liknande symtom

  • trötthet

  • hudproblem

  • hormonell obalans

…när tarmen inte mår bra.

Tarmfloran Är grunden till ett starkt immunförsvar

En frisk och varierad tarmflora är avgörande för immunförsvaret. De goda bakterierna i magen hjälper kroppen att:

  • utbilda och balansera immunförsvarets celler

  • producera antiinflammatoriska ämnen

  • skydda mot skadliga bakterier och virus

  • stärka tarmbarriären

När tarmfloran är i obalans, t. ex. efter en antibiotikakur, stress, långvarig kost med lite fibrer eller infektioner då blir immunförsvaret både svagare och mer lättretligt.

Läckande tarm (när immunförsvaret överbelastas)

Tarmens barriär fungerar som ett filter som släpper igenom näring men håller tillbaka sådant som inte ska in i kroppen.

Vid läckande tarm (ökad tarmpermeabilitet) blir filtret skadat och oönskade ämnen kan ta sig in i blodet. Immunförsvaret reagerar direkt genom att gå till attack och inflammationen i kroppen ökar.

Detta kan bidra till:

  • återkommande infektioner

  • kronisk inflammation

  • trötthet och hjärndimma

  • matsmältningsbesvär

  • autoimmuna processer

  • hudbesvär

  • och mycket mer.

Att stärka tarmbarriären är därför ett av de mest effektiva sätten att stärka immunförsvaret på lång sikt.

Stress och immunförsvar

Detta är en koppling som ofta blir bortglömd, men den är viktig! Stress är en av de största orsakerna till både tarmbesvär och nedsatt immunförsvar.

Stress kan:

  • sänka produktionen av magsyra, enzymer och galla

  • skapa obalans i tarmfloran

  • försämra tarmens rörelser (motilitet)

  • göra tarmbarriären svagare

  • trigga inflammation

Det är därför perioder av mycket stress ofta sammanfaller med infektioner, uppblåst mage, förstoppning eller diarré.

Så stärker du immunförsvaret genom att stötta tarmhälsan

Här kommer de mest forskningsbaserade och praktiskt genomförbara stegen för dig som vill stärka både mage/tarm och immunförsvaret.

1. Ät mer växtfibrer (prebiotika)

Prebiotika är mat till dina goda tarmbakterier, viktigt för tarmfloran!

Bra källor är:

  • lök, vitlök, purjolök

  • sparris och jordärtskocka

  • havre och baljväxter

  • fröer och nötter

  • bär och frukt i olika färger

Målet är att äta minst 30 olika växtbaserade livsmedel per vecka. Det ger en mer varierad tarmflora, vilket forskning gång på gång kopplar till bättre immunförsvar.

Det är lättare än du kanske tror att komma upp i. T.ex. kan du variera kosten genom olika kryddor och örter, olika teer, nötter och frön, osv.

2. Lägg till fermenterad mat (probiotika)

Fermenterade livsmedel innehåller naturliga probiotiska bakterier som stödjer tarmfloran och immunförsvaret.

Förslag:

  • surkål

  • kimchi

  • kefir

  • kombucha

  • yoghurt (utan tillsatser)

Börja smått om du är känslig, en tesked om dagen räcker!

3. Minska det som skapar inflammation

Ett immunförsvar i balans behöver lugn och läkning. För många hjälper det att dra ned på:

  • ultraprocessad mat (chips, godis, färdigrätter, osv).

  • vitt socker

  • alkohol

  • mat du vet att du inte tål

Det här ingen diet, det är ett sätt att skapa bättre förutsättningar för tarmens immunförsvar.

4. Stötta matsmältningen för bättre tarmhälsa

Bra matsmältning är en förutsättning för bra tarmflora.

Prova:

  • att tugga maten ordentligt (tills det blir till en gröt i munnen)

  • äta i lugn och ro, fötterna på golvet

  • bitterämnen före maten

  • tillräckligt med protein (ca 1 “handflata”)

  • en kort paus eller andningsövning före måltid

Detta kan minska gaser, uppblåsthet och ge immunförsvaret mer ro.

5. Prioritera sömnen

Vi läker när vi sover. Under sömnen reparerar sig både tarmen och immunförsvaret.

Sömnbrist ökar:

  • inflammation

  • infektionskänslighet

  • stresshormoner

Målet är 7–9 timmar för de flesta vuxna. NÄR vi sover spelar också en roll. Inte bara att vi får våra timmar. Helst bör vi vara i säng kl 22.00.

6. Minska stress

Detta är tarmens bästa försvar! Återhämtning är lika viktig som kost. Några minuter om dagen räcker för att lugna nervsystemet och stärka tarmhälsan.

Prova:

  • djupandning

  • kort meditation

  • promenad i naturen

  • lugn rörelse

  • pauser under dagen

Ett lugnt nervsystem ger en lugn tarm och ett starkare immunförsvar.

När är det dags att söka mer individanpassat stöd?

Du kan ha nytta av individanpassad vägledning om du:

  • har återkommande infektioner

  • länge haft problem med IBS eller magbesvär

  • misstänker obalans i tarmfloran

  • har autoimmun sjukdom

  • behöver testa tarmflora, immunmarkörer eller näringsstatus

Individanpassad funktionsmedicinsk hjälp kan då vara nyckeln till att förstå varför dina symtom finns och vad just ditt immunförsvar behöver.

Ett starkt immunförsvar börjar i magen

Att stärka immunförsvaret handlar inte om enskilda kosttillskott eller snabba lösningar. Det handlar om en balanserad tarmflora, en stark tarmbarriär och ett nervsystem som får återhämtning.

När du tar hand om din tarm bygger du:

  • bättre motståndskraft

  • mer energi

  • mindre inflammation

  • bättre matsmältning

  • mer hormonell balans

En frisk mage är grunden till ett starkt immunförsvar och ett friskare liv.

Känner du att du vill ha hjälp att komma till rätta med just dina symptom och din hälsa? Varmt välkommen att boka ett kostnadsfritt lära känna samtal. Då kan du berätta mer om dina hälsomål och jag kan förklara hur jag ser att jag kan stötta. Tillsammans kan vi ta nästa steg.

Boka lära-känna-samatal

Celiaki - går det att läka tarmen?

Att få diagnosen celiaki innebär att du behöver undvika gluten resten av livet. Men är det verkligen allt som krävs för att kroppen ska läka på djupet?

Vad händer i kroppen vid celiaki?

När du med celiaki äter gluten (från t.ex. vete, råg och korn) startar immunförsvaret en reaktion som skadar insidan av tunntarmen. Där finns små utskott som kallas villi, som hjälper dig att ta upp näring från maten.
Vid celiaki kan dessa brytas ned, vilket gör det svårare att ta upp näring.

Celiaki påverkar inte bara tarmen. Den kan också påverka andra delar av kroppen, som hjärnan, sköldkörteln, lederna och levern. Det kan förklara varför symtomen ibland är så olika från person till person, allt från trötthet, hjärndimma och hudproblem till magsmärtor och näringsbrister.

Näringsbrister är vanliga

När tarmen är skadad kan kroppen ha svårt att ta upp viktiga näringsämnen.
Vanliga brister är bland annat:

  • Järn

  • Magnesium

  • B-vitaminer (speciellt B6 och B12)

  • Vitamin A, D och K

Hur stora bristerna är beror på hur länge du haft sjukdomen och hur du ätit. Det kan ta 1–2 år (ibland längre) innan tarmen återhämtar sig ordentligt och näringsupptaget fungerar bättre.

För att bygga upp kroppen igen är det viktigt att du:

  • får i dig näringstät mat

  • har en fungerande matsmältning

  • får i dig rätt tillskott vid behov

I vissa fall kan multivitamin, D-vitamin, omega-3 samt A, E och K övervägas.

Hur lång tid tar läkningen?

Det varierar mycket från person till person och beror bl.a. på:

  • Ålder

  • Hur länge sjukdomen varit odiagnostiserad

  • Hur skadad tarmen är

  • Hur du äter och lever

Studier visar att de flesta läker tarmen, men att det kan ta tid. För många tar det över ett år, ibland två eller mer.
En del mår bättre redan efter några veckor, medan andra bara mår delvis bättre.

Det är också vanligt att vissa mår sämre först, särskilt om kosten blir mer baserad på glutenfria, processade produkter.

Om du inte mår bra trots glutenfri kost kan det bero på andra faktorer, t.ex. infektioner, annan autoimmunitet eller reaktioner på andra livsmedel.

Tarmfloran behöver också stöd

Tarmfloran i tunntarmen kan påverkas av inflammationen. Den återhämtar sig inte alltid automatiskt när man tar bort gluten.

Det kan därför vara hjälpsamt att:

  • Äta fiberrik mat (i den takt man tolererar)

  • Få i sig prebiotika (t.ex. lök, vitlök, kokt äpple, cikoria, chia, linfrön)

I vissa fall kan man behöva extra stöd för matsmältningen och tarmfloran.

Individuellt upplägg

En personanpassad plan kan göra stor skillnad. Vi är alla individer med olika behov. En personanpassad plan innehåller ofta:

  • Kostråd (näringstät, oprocessad mat)

  • Bedömning av näringsstatus

  • Stöd för matsmältning

  • Stöd till tarmfloran

  • Skräddarsydda tillskott

  • Eventuella tester (t.ex. näringsstatus, tarmflora, matreaktioner)

  • Bentäthetsmätning vid behov

Målet är att bygga upp kroppen, lugna inflammationen och ge dig de bästa möjliga förutsättningar för att må bra, både nu och långsiktigt.

Även psyket spelar roll

Att få diagnosen celiaki kan väcka många känslor.
Rädsla för att råka få i sig gluten är vanlig. Det är också vanligt att uppleva frustration eller sorg över att behöva ändra sin livsstil. Det är vanligt att man länge varit orolig för att äta för att det har skapat obehag. Att sedan lära om, att det är tryggt att äta, kan vara svårt och är en process i sig.

Stress och oro kan påverka kroppen negativt, så att få rätt stöd både praktiskt och känslomässigt kan göra en stor skillnad.

En diagnos kan vara en styrka

Även om diagnosen kan kännas tung är den också ett verktyg. Att äntligen veta vad orsaken är kan vara en lättnad.
När du vet vad som pågår kan du börja ge kroppen det den behöver. Många upplever att de får sin bästa hälsa först efter att de fått sin diagnos.

Du kan påverka din framtida hälsa positivt och ofta må bättre än personer som inte känner till sina risker.

En celiakidiagnos är alltså inte bara en begränsning.
Det är också en möjlighet.

Vill du ha hjälp och stöttning med din mage-tarm hälsa? Tveka inte, boka ditt ära känna samtal idag!

Boka lära känna samtal

Histaminintolerans och vinter

Jag blir mer histaminkänslig när mörkret faller på och häromkvällen blev det extra tydligt. Det började klia överallt på huden och jag kände mig olustig. Jag drack två stora glas med vatten och tillsatte elektrolyter. Tog några djupa andetag och gick en skogspromenad. När jag kom hem igen kändes allt redan mycket bättre!

Bland de klienter som jag stöttar märker jag att just detta är ett ganska vanligt fenomen. Idag tänkte jag att jag vill förklara lite mer om just histamin. Det är inte alltid bara en låghistamin kost som är lösningen. Det är många spelare med i repertoaren när det gäller histamin. Så, häng på!


Histaminintolerans kan förvärras på vintern eftersom kall luft kan få kroppen att producera mer histamin, och att vistas inomhus med cirkulerande allergener kan förvärra symtom som täppt näsa och nysningar. Även om kyla kan få kroppen att frigöra mer histamin, kan en persons befintliga histaminintolerans också påverkas av faktorer som kost och minskat solljus, eftersom vitamin D tros spela en roll i immunfunktionen och histaminregleringen.

Histamin är en biogen amin – en molekyl som bildas av aminosyran histidin. Den är involverad i:

  • Immunsignalering (inflammatoriska reaktioner, särskilt allergier)

  • Matsmältningen

  • Neurotransmission

  • Reglering av dygnsrytmen

Det är när kroppen inte kan bryta ner eller reglera histaminet effektivt som histaminintolerans uppstår. Detta leder ofta till symptom som:

  • Rodnad, nässelutslag, klåda

  • Huvudvärk, migrän

  • Sömnlöshet, ångest

  • Magetarmbesvär som uppblåsthet, gaser och reflux

  • Livsmedelsintoleranser

  • Oregelbunden menscykel eller östrogendominans

VAD BIDRAR TILL DÅLIG HISTAMINBRYTNING och HÖGRE NIVÅER?

Vitamin- och mineralbrist: B6, vitamin D och C samt magnesium är alla viktiga för att producera DAO (det enzym som behövs för att bryta ner histamin)och reglera histaminnivåerna.

Inflammation: höga inflammationsnivåer i kroppen innebär automatiskt att ditt immunsystem överreagerar och att din kropp är i högsta beredskap för potentiella allergener. Detta är en av de första sakerna som bör åtgärdas genom kost, livsstil och kosttillskott.

Hormonobalanser: ökat östrogen kan nedreglera DAO och progesteron kan uppreglera det. Detta förklarar varför vissa kvinnor upplever värre allergisymtom vid olika tidpunkter i sin cykel, kvinnor i klimakteriet ofta lider mer eller börjar uppleva symtom som de inte haft tidigare, och blivande mammor ofta upplever att deras allergier försvinner eller minskar under graviditeten.

Magetarmhälsa: en obalans i tarmfloran är kopplad till hösnuva, ökade allergier och symtom av histaminintolerans. Livsmedelsintoleranser, matsmältningsbesvär som förstoppning och diarré, bakterie- och parasitinfektioner måste alla undersökas innan histaminproblemen kan lösas. En avföringsanalys kan vara till stor hjälp här och innebär att vi kan ta ett målinriktat grepp på tarmhälsan. Ofta testas personer med kroniska allergier för histaminintolerans istället för att deras tarmhälsa utvärderas. Deras DAO är ofta helt normal, men deras mikrobiom är histaminergt (producerar histamin), vilket i själva verket är orsaken till deras problem.

Dålig leverhälsa och avgiftning: om din lever och avgiftningsvägar inte fungerar som de ska kommer en ansamling av histamin bara att ha fler negativa effekter. Detta hänger samman med både näringsbrister, eftersom dessa är kofaktorer för alla leveravgiftningsvägar, så att du kanske sprider dina resurser för tunt, och/eller din tarmhälsa, inte bara kan ditt mikrobiom producera mer histamin, utan om transittiden är långsam och upptaget av näringsämnen är nedsatt, kommer du också att cirkulera mer histamin + andra avfallsprodukter tillbaka genom kroppen, som du sedan inte har resurser att ta bort.

Infektioner: virus kan ofta utlösa en överaktiv immunrespons efter infektion, och vi har sett en enorm ökning av antalet personer som lider av histaminintolerans sedan COVID. Körtelfeber, herpes och H. pylori har alla visat sig öka mängden histamin som produceras av mastcellerna.

Dålig metylering: detta är en form av leveravgiftning som håller kroppen i trim. Nedbrytningen av histamin är också mycket energikrävande. Fungerar inte mitokondrierna optimalt kan det också leda till en ansamling av histamin, även om kosten och dygnsrytmen fungerar som det ska. Försämrad metylering kan ha flera orsaker:

  • Vissa genetiska mutationer innebär att du kanske inte metylerar effektivt (detta kan enkelt testas i ett DNA-test), liksom brist på vissa vitaminer och mineraler såsom aktiva B-vitaminer, magnesium, vitamin D och zink.

  • Blått ljus på natten

  • Brist på morgonljus och dagsljus under dagen

  • Dåligt vätskeintag

  • Överdriven elektromagnetisk strålning (stör de spänningstyrda kalciumkanalerna)

  • Ultraprocessad mat

  • Miljögifter

Mitokondrier är centrala integratörer av stresssignaler som översätter psykologiska och fysiologiska utmaningar till cellulära reaktioner.
— ” Martin Picard, Psychosomatic Medicine, 2018

”Histaminmetabolism och mitokondriell funktion: En biokemisk koppling till neuroinflammation.” Int J Mol Sci. 2021.

Men…det finns mer…Histamin följer dygnsrytmen:

Studier visar att histaminaktiviteten är högst under förmiddagen och tidig eftermiddag, vilket korrelerar med ökad vakenhet och immunförsvar.

Låga histaminnivåer på natten är nödvändiga för att möjliggöra melatoninutsöndring, djup sömn och cellreparation.

DAO, som bryter ner histamin i tarmen, följer en liknande dagtidsuppgång och nattlig nedgång, vilket stöder den rytm som visas. Precis som histamin regleras DAO av dygnsrytmen. Det är högst på dagen och lägst på natten.

Om du äter sent, utsätts för ljus vid fel tidpunkter eller hoppar över morgonsolen, kodar din kropp inte DAO-uttrycket korrekt.

Histamin och melatonin har ett ömsesidigt förhållande i hjärnan och immunsystemet.
— Neuosci Lett 2015

Störningar i vår dygnsrytm försämrar nedbrytningen av histamin. Melatonin, som också är kopplat till ljus-mörkercykeln, står i omvänd relation till histamin. Dåligt melatonin leder till mindre skydd mot histamininducerad inflammation. Histamin och melatonin har ett ömsesidigt förhållande i hjärnan och immunsystemet.

Störningar i dygnsrytmen försämrar nedbrytningen av histamin
— Journal of Physiology, 2020

Histamin lagras i våra mastceller och de blir hyperaktiva när cellerna är uttorkade. Vi behöver alltså fylla på med vätska. Och gärna tillsatt med elektrolyter.

Långvågigt infrarött ljus (som finns från gryning till skymning) hjälper din kropp att bygga upp ett speciellt strukturerat vatten som kan hjälpa till att stabilisera mastcellerna och minska histaminutsöndringen. Att vistas ute under dagen är därför mycket viktigt!

Vårt nervsystem påverkar också hur vi hanterar histamin. Stress aktiverar HPA-axeln, vilket ökar kortisol och förändrar mastcellernas beteende, vilket leder till mer histaminfrisättning och ökad känslighet. Vagusnerven, den huvudsakliga parasympatiska motorvägen, interagerar också direkt med tarm-hjärna-immunaxeln och påverkar inflammation, mastcellaktivering och histaminsignalering.

Ett dysreglerat nervsystem ”läcker” en sämre förmåga att avgifta histamin.

​Sammanfattning

Kall luft, mer tid inomhus, ett lägre vätskeintag och obalans i dygnsrytmen kan öka histaminet i kroppen och förvärra symtom som täppt näsa, huvudvärk, hudreaktioner och magetarmbesvär. Brist på solljus, stress och näringsbrister kan också bidra.

För att minska besvären kan du:
🩵 Stötta tarmen och levern (tänkta på när du äter, hur du äter och även lägga till lite bittra örter och grönsaker)
☀️ Få dagsljus varje dag (morgonljus och en lunchpromenad, fem min är bättre än inget!)
🥦 Ät näringstät, oprocessad mat (inga långa ingredienslistor)
💊 Säkerställ tillräckligt med B6, C, D och magnesium
😴 Prioritera sömn och återhämtning

Små justeringar i kost, livsstil och näringsstatus kan göra stor skillnad. Ibland kan det vara svårt att få till hållbara förändringar på egen hand. Varmt välkommen att boka ett kostnadsfritt lära-känna-samtal så kan jag förklara mer om hur jag kan stötta dig att nå optimal hälsa.

Boka lära-känna-samtal

Hur du undviker en uppblåst mage i jul 🎄

Vi är alla benägna att njuta lite extra av den goda maten under julen, men riklig mat och överätning kan förstöra din matsmältning och göra dig uppsvälld och obekväm.

Det finns en rad olika anledningar till att julhelgen skapar mer magproblem än resten av året:

Vi äter ofta mer än vi vanligtvis skulle göra, vilket sätter press på matsmältningssystemet.

Vi tenderar även att dricka mycket mer när du äter - oavsett om det är prosecco på en fest eller vin till jullunchen - och detta späder ut magsyran, vilket gör det svårare att smälta maten ordentligt.

Mer rik, krämig mat än vi är vana vid kan utlösa halsbränna eller reflux eller förvärra IBS-symtom.

Även om festlig mat och dryck kan vara tufft för matsmältningssystemet, behöver det inte vara så här. Följ bara mina experttips för att göra din mage problemfri i jul.

🌿Använd dina sinnen

Det första steget i matsmältningsprocessen är ofta förbisett, men det är ett mycket viktigt steg. Det kallas den cefaliska fasen och utlöses när du ser eller känner lukten av mat. Du väcker bokstavligen din aptit.

När du börjar tänka på måltiden du ska tillaga sätter du igång matsmältningen. Enzymerna i din saliv hjälper dig att bryta ner maten lättare, så när det är dags är din kropp faktiskt redo att börja smälta maten innan du ens har skurit den första skivan - för att inte tala om att stoppa något i munnen.

Det kan låta som ett otroligt enkelt steg - och det är det också - men idag är vi ofta så upptagna att vi inte tar oss tid att tänka på vår mat på det här sättet. Om du tycker att du alltid äter i farten, slänger i dig en smörgås vid skrivbordet eller äter din middag framför TVn då är det här ett viktigt steg som du missar! Ett knep är att vara uppmärksam och försöka ägna några minuter åt att tänka på din goda lunch innan du äter den för att få igång matsmältningen.

🫦Tugga din mat

Att tugga maten (den andra fasen i matsmältningen) är nyckeln till en god tarmhälsa. Genom att tugga ordentligt bryter du mekaniskt ner maten i mindre bitar, så att det blir en större yta och matsmältningsenzymerna lättare kan komma igång och göra sitt jobb.

Och de dåliga nyheterna? Om du inte tuggar ordentligt är det mycket troligt att du inte smälter maten ordentligt. Och det betyder att du inte heller absorberar de viktiga näringsämnena. Att inte tugga betyder också att maten du äter tar mycket längre tid att bryta ner, och när den hänger kvar i matsmältningssystemet kan den börja jäsa, vilket orsakar obehagliga gaser och uppblåsthet.

Oroa dig inte för att du måste tugga ett visst antal gånger - det beror på vad du äter och en rad andra faktorer.

Prova istället det här testet: tugga din mat så mycket att om någon bad dig spotta ut den, skulle de inte veta vad du hade ätit. Ett annat tecken på att du behöver tugga mer är om du börjar se osmält mat i din avföring.

💊Balansera din magsyra

Försäljningen av tabletter mot halsbränna skjuter i höjden eftersom så många människor felaktigt tror att deras matsmältningsbesvär beror på för mycket magsyra. Det jag ofta ser hos klienter är det rakt motsatta! Att bli äldre, stress och vissa receptfria läkemedel kan göra att magsyranivåerna sjunker så mycket att du inte producerar tillräckligt för att smälta maten tillräckligt.

Varför är detta viktigt? Den magsyra som du producerar dödar inte bara bakterier i maten du äter, den bryter också ner proteinet i din måltid. Om du inte smälter proteinet i maten ordentligt kan det börja jäsa, vilket skapar gaser som tvingar upp den esofageala sfinktermuskeln (en typ av muskelklaff) och den lilla magsyra som finns kan komma ut. Så den brännande känslan, särskilt om den åtföljs av illaluktande gaser, kan vara ett tecken på att din matsmältning inte fungerar så bra som den borde.

En lösning är att dricka en tesked äppelcidervinäger före varje huvudmåltid. Det är viktigt att du väljer äppelcidervinäger med ”moder”. Kung Markatta och Bragg gör en bra sådana som finns i de flesta stormarknader och på nätet, t.ex. här Äppelcidervinäger

🥬Andra naturliga matsmältningshjälpmedel

Att tugga bittra blad som rucola, cikoria eller radicchio gör att magsyran frigörs, de blir en härlig förrättssallad och en dressing med citronsaft gör också att magsyran frigörs.

⏸️Ta en paus

Det är viktigt att sprida ut måltiderna så att matsmältningssystemet faktiskt får en chans att vila. Detta kan kräva lite självdisciplin om ditt hus rutinmässigt är fullt av skålar med nötter eller torn av chokladaskar.

Att äta var 3-4:e timme är ett bra riktmärke att sträva efter och ger kroppen tillräckligt med tid för att helt smälta den föregående måltiden och få en paus innan du sätter den i arbete igen. Naturligtvis kommer det att finnas dagar då din matrutin inte fungerar, men det är inget att gräma sig över. Försök bara att komma tillbaka på rätt spår nästa dag!

🚶🏻Ta en promenad

När du promenerar strax efter att du har ätit börjar det hända magiska saker. Till att börja med sänker en lätt promenad blodsockernivån, så att kroppen producerar mindre insulin. Eftersom insulin är fettinlagringshormonet gör en promenad på 15 minuter att du blir mindre benägen att lagra fett och gå upp i vikt. Promenader kan också hjälpa dig att smälta maten bättre, enligt forskning. Detta beror på att en lugn promenad ökar hastigheten med vilken maten rör sig genom matsmältningssystemet.

🥦 Prova dessa tips på dig själv i jul och se om något av dina symtom förbättras. Om du har kämpat med matsmältningsproblem ett tag är det en bra ide att boka in ett konsultationssamtal. Det gör du här Jag kan hjälpa dig att förstå vad som kan hända i din mage och ta större steg mot en hållbar lösning.

Vill du bli fri från en krånglande mage? Kontakta mig idag för ett lära-känna-samtal.

Boka här

10 tips för en hälsosam mage...

…och varför det är viktigt i förklimakteriet och klimakteriet.

Tarmfunktionen kan spela en stor roll för hormonregleringen och vi börjar förstå mer om exakt hur hormonförändringar under perimenopaus och klimakteriet kan påverka den känsliga balansen mellan våra mikrober i just tarmen.

Det råder verkligen ingen brist på bakterier i våra tarmar: Det har rapporterats att en genomsnittlig kvinna har omkring 10-100 biljoner mikroorganismer. När vår tarmflora är i balans arbetar den för att stödja en normal tarmfunktion. Den hjälper till att utföra ett antal viktiga uppgifter i kroppen, t.ex. att smälta maten, syntetisera vissa vitaminer (inklusive B-vitaminer och K-vitamin), skydda immunförsvaret och upprätthålla urogenital hälsa. Var och en av oss har ett helt unikt mikrobiom, ursprungligen format av genetik - och av hur du föddes, dvs. en vaginal födsel kontra kejsarsnitt. Detta påverkar vilka typer av mikroorganismer som koloniserar din tarm, men med tiden påverkar främst livsstilen (inklusive intag av läkemedel som antibiotika) också balansen mellan mikroorganismerna i tarmen.

Påverkar perimenopaus/menopaus din tarmhälsa?

Ja, det gör det, är det korta enkla svaret. Ny data tyder på att kvinnor har ett annat mikrobiom än män och under perimenopaus och klimakteriet blir detta känsliga ekosystem av mikroorganismer mindre varierat, vilket kan påverka din kropp och ditt sinne och är kopplat till:

  • Östrogennivåer - Östrobolom är namnet på en undergrupp av bakterier i tarmen som hjälper till att metabolisera och reglera hormonet östrogen i kroppen. Att genomgå klimakteriet har kopplats till en förändrad östrobolom plus generellt lägre mångfald i tarmen. Att skapa en välmående bakterieflora i tarmen kan påverka hur väl du hanterar klimakteriebesvären.

  • Aptit och ämnesomsättning - Dina tarmbakterier kan påverka hur effektivt du smälter olika livsmedel och även producera kemikalier som gör att du känner dig mätt längre efter maten. När östrogennivåerna minskar ökar nivåerna av fettvävnad i klimakteriet och risken för viktuppgång ökar.

  • Psykiskt välbefinnande: Kopplingen mellan hjärnan, tarmarna och mikrobiomet (allmänt kallat tarm-hjärnaxeln) har varit i fokus för nyheter och medicinsk forskning under det senaste decenniet. En ny studie visade vikten av ett hälsosamt mikrobiom för att minimera ångest och depression (båda är kända för att påverka eller vara vanliga symptom som kvinnor upplever när de genomgår perimenopaus och menopaus).

  • Sömn - Nya studier tyder också på att en mångfald av tarmmikrobiom främjar hälsosammare sömn. Detta är särskilt viktigt eftersom ny forskning visar att sömnproblem är ett av de vanligaste symptomen hos kvinnor i klimakteriet.

  • Vaginal hälsa - Precis som tarmen är underlivet hem för miljarder olika bakterier - främst från Lactobacillus-familjen - och det vaginala mikrobiomet spelar en viktig roll för att upprätthålla vaginal hälsa. Detta är särskilt viktigt under perimenopaus och menopaus när hormonnivåerna, särskilt östrogen, minskar och kan orsaka vaginal torrhet och/eller atrofi, vilket kan göra sex obehagligt och öka risken för urinvägsinfektioner (UVI) som cystit. Antibiotika ordineras ofta för att behandla UVI, och dessa är kända för att döda de goda, såväl som de dåliga, bakterierna i tarmen. Därför rekommenderas ofta ett probiotiskt tillskott för att hjälpa till att återkolonisera de goda bakterierna i tarmen efter en antibiotikakur. Du kan överväga att ta levande kulturer från Lactobacillus-familjen antingen som yoghurt eller i kapselform.

10 tips för att stödja din tarm

Kort sagt definieras en frisk tarm som att den har en bra balans av mikrober, med fler goda bakterier än dåliga, och att den upprätthåller denna känsliga balans så att de skadliga inte tränger ut de goda. Det finns många faktorer som kan rubba balansen - och även om vissa av dessa är oundvikliga inslag i det dagliga livet som stress, magsjuka, sömnbrist, åldrande och behov av medicinering (som antibiotika) - finns det många saker du kan göra för att påverka och förbättra dess hälsa. Här följer några exempel:

1. Ge den bra mat.

Din kost är viktig för att forma ditt mikrobiom. Forskning tyder på att det som gör att olika mikrober trivs är:

  • Ät ett varierat utbud av färska råvaror - Mycket tyder på att du bör sträva efter att äta 30 olika växtbaserade livsmedel per vecka, inklusive frukt, mycket grönsaker, baljväxter och spannmål, örter och kryddor. En mångsidig och varierad kost är bäst.

  • Livsmedel som bör ingå regelbundet i dina måltider, eftersom de har visat sig vara särskilt fördelaktiga för en god tarmhälsa, inkluderar livsmedel med hög halt av prebiotika. Specifika typer av fibrer som används som näringskälla av samma grupper av levande bakterier i tarmen finns ofta i kosttillskott. Livsmedel som bananer och havre samt vitlök, lök, purjolök, jordärtskockor och baljväxter innehåller mycket av dessa fibrer. Probiotika finns i naturlig levande yoghurt, kefir, miso, surdegsbröd och fermenterade livsmedel som surkål. Ät mer vitaminrika växtbaserade livsmedel - det kan vara bra att undvika att tänka på vad du inte kan äta och istället koncentrera sig på vad du kan äta mer av - som mikronäringsämnen, vatten- och fiberrika grönsaker och vissa frukter.

  • Vatten- och fiberinnehållet bidrar till ett friskt mag-tarmkanal, bland annat genom att öka transittiden (så att vi håller oss regelbundna) och minska risken för uppblåsthet och en känsla av att vara packad.

  • Få i dig mer fibrer - Enligt riktlinjer bör vi äta ca 30 g fibrer per dag, men den genomsnittliga vuxna får bara i sig ca 20 g per dag. Att äta tillräckligt är förknippat med en lägre risk för hjärtsjukdomar, stroke, diabetes typ 2 och tarmcancer. Det kan också förbättra din matsmältning och minska förstoppning. Fiberrika livsmedel som frukt och grönsaker, baljväxter, frön och nötter bidrar också till att ge näring åt dina levande kulturer i tarmen och hjälper dem att öka i antal.

2. Drick upp!

Mild uttorkning är också en av de vanligaste orsakerna till långsammare tarmrörelser. Det rekommenderas att en kvinna i genomsnitt får i sig 1,5-2 liter vatten per dag, men det kan bero på din storlek, klimatet, hur mycket du motionerar och vad du äter. Att äta mycket vattenrika livsmedel som vattenmelon, tomater, gurka, squash, selleri, yoghurt, ägg och pocherad fisk kan alla bidra till ditt dagliga vätskeintag. Det är ofta så att tecken på att du är törstig kan förväxlas med hunger, se till att du får i dig tillräckligt med vätska och se upp om du är någon som kan misstolka dessa signaler. Även mild uttorkning kan orsaka koncentrationssvårigheter och glömska. Många kvinnor upplever detta under klimakteriet - och därför är det viktigt att se till att du dricker mycket vatten.

3. Öka ditt intag av probiotika

Probiotika omfattar en mängd olika mikroorganismer, inklusive bakterier och jäst. De finns tillgängliga i olika mängder via kosttillskott och livsmedel. Probiotiska livsmedel inkluderar levande osötad yoghurt, kefir (en fermenterad mjölkdryck) och fermenterade livsmedel som surkål och kimchi, men om du inte får i dig så mycket probiotiska livsmedel via kosten kan ett tillskott hjälpa dig.

Levande kulturer finns i en rad vitaminer och mineraler. Som en allmän regel gäller att ju fler bakteriestammar ett tillskott innehåller, desto bättre är det för att skapa en hälsosam koloni av tarmbakterier, så länge stammarna garanterat är de som anges på tillskottet och har visat sig nå tarmen. Och kom ihåg att ta ditt tillskott med en kall dryck, eftersom en varm dryck faktiskt kan döda de levande bakterierna i den.

4. Rörelse

Rörelse hjälper till att stimulera tarmen och öka tarmaktiviteten så att maten rör sig längs matsmältningskanalen, vilket minskar risken för förstoppning. Det kan öka din mikrobiella mångfald, och studier har visat att träning har en positiv effekt på stammarna av nyttiga bakterier i mag-tarmkanalen. En studie som genomfördes på kvinnor visade att så lite som tre timmars lätt motion i veckan ledde till positiva förändringar i mikrobiomet jämfört med dem som var stillasittande. Dessutom är motion utomhus korrelerat med ökad mikrobiell mångfald. Motionera ute i naturen så ofta du kan. Det finns massor av träningsidéer som är bra för klimakteriet och perimenopaus, från lättare träning som promenader, simning och yoga till styrketräning och dans.

5. Hantera stress och ångest

Vi blir alla stressade, men när stressen är långvarig eller kronisk kan den ha en mycket negativ inverkan på din tarmhälsa och ditt humör. Vi vet till exempel att 95 % av serotoninet (det så kallade lyckohormonet) finns i mag- och tarmslemhinnan, och detta hormon fungerar både som en humörstabilisator och påverkar hälsosamma sömnmönster. Motion kan bidra till att minska stress och ångest genom att öka produktionen av endorfiner, vilket hjälper dig att sova bättre och generellt öka din energi och ditt välbefinnande. Yoga, meditation och andningsövningar är också användbara verktyg för att minska stressen. Andra saker som kan hjälpa är att begränsa intaget av socker, koffein och alkohol, få tillräckligt med sömn och eventuellt begränsa hur mycket sociala medier eller oroande nyhetsinslag du tittar på.

6. Lyssna på din kropp

Vi talar om "magkänsla" och "magreaktioner" - känslomässiga reaktioner som känns i magen, men din kropp kan också försöka kommunicera med dig på andra sätt. Om du till exempel ofta plågas av fysiska symtom som uppblåsthet, förstoppning och/eller diarré, gasbildning, matsmältningsbesvär, illamående och/eller magkramper kan detta vara ett rop på hjälp från din magkänsla. Varje person är unik, det viktiga är att det är normalt för dem, så när ditt tarmmikrobiom är balanserat bör du inte ha några större problem med att smälta maten eller eliminera avfall. Om du regelbundet upplever dessa problem bör detta vara varningssignaler för att kontakta din läkare eller sjukvårdspersonal.

7. Dra ner på alkoholen

Om vi dricker för mycket och regelbundet kan det försvaga tarmluddet genom att orsaka inflammation och minska antalet olika typer av bakterier i tarmen. Detta kan leda till sura uppstötningar och uppblåsthet (något som många kvinnor kämpar med redan under klimakteriet). Att dricka regelbundet ökar också ditt sockerintag vilket kan leda till ökad insulinresistens, vilket gör det lättare att lagra fett. Med tanke på att de sjunkande östrogennivåerna under klimakteriet kan leda till att fettet fördelas runt midjan, kommer vinet sannolikt bara att förvärra problemet. Dessutom rapporterar många kvinnor att de blir alltmer intoleranta mot alkoholens effekter under klimakteriet.

8. Minska ditt sockerintag

För mycket tillsatt eller "fritt" socker (t.ex. vitt bordssocker, honung, lönnsirap och sirap) kan leda till inflammation i kroppen och förändringar i tarmbakterierna - inklusive en minskning av den goda sorten. Försök att dra ner på allt tillsatt socker och undvik uppenbart söta livsmedel som kakor, kex, choklad och söta frukostflingor. Det är tyvärr ingen lösning att använda sötningsmedel i stället - sötningsmedel påverkar tarmbakterier och tarmmotilitet negativt (förmågan hos mat att passera genom tarmen) och förvärrar effekterna av befintliga tarmsjukdomar som IBS hos vissa människor.

9. Ät mer medvetet

När och hur vi äter kan ha lika stor inverkan på vår tarmhälsa som vad vi äter. Att äta för snabbt och i farten kan t.ex. leda till matsmältningsbesvär, uppblåsthet och sura uppstötningar, och med tiden kan det leda till sämre matsmältning. Snabbätande som detta kan också göra det svårare att känna att du är mätt - det sägs att det tar 20 minuter för magen att känna att den är mätt och dämpa hungerhormonet ghrelin. Intressant nog visar forskning också att det är mindre sannolikt att du vill ha snacks senare på dagen om du tuggar maten längre och äter en bra frukost (med källor av fett och protein).

10. Undvik processade livsmedel

Processade livsmedel som innehåller transfetter, vissa sötningsmedel och tillsatser kan hota hälsan och stabiliteten hos våra tarminvånare och orsaka inflammation i kroppen och öka nivåerna av destruktiva bakterier. Försök därför att laga mat från grunden så mycket du kan, så att du vet exakt vad du stoppar i dig.

Slutligen, ge din tarm en paus - bokstavligen. Undvik att äta för mycket innan du lägger dig. Att avsluta sista måltiden 3 timmar innan läggdags brukar vara en bra regel. Att sedan hålla en 12-14 timmars fasta har visats ha många hälso-fördelar.

Vill du veta mer och vill du ha personliga råd och stöd längs vägen till en harmonisk vardag? Boka ett kostnadsfritt intro samtal idag så får du veta mer! Varmt välkommen!

Boka introsamtal