Vär är egentligen skillnaden mellan Funktionsmedicin och Skolmedicin?

Hur skiljer sig Funktionsmedicin från vanlig vård?

När vi söker hjälp ch stöd för våra hälsobesvär möts vi ofta av två olika världar: skolmedicinen, som är grunden för vår traditionella sjukvård, och funktionsmedicinen, som fokuserar på att förstå orsakerna bakom symtomen. Båda behövs, men de arbetar på olika sätt, med olika mål och olika verktyg.

Den senaste tiden har jag fått många nyfikna frågor kring just det, många som undrar vad som är annorlunda. I den här bloggen tänkte jag förklara skillnaderna på ett enkelt sätt. Förhoppningsvis så hjälper det dig att förstå vilken inriktning som passar dig och dina behov.

Skolmedicinen är specialist på akuta tillstånd och diagnoser

Skolmedicinen (den traditionella sjukvården) är fantastisk på det den är byggd för:
att snabbt identifiera, behandla och stabilisera sjukdomar och akuta tillstånd.

Här finns tydliga riktlinjer:

• diagnostisera utifrån symtom

• behandla med läkemedel eller kirurgi

• följa upp med standardiserade protokoll

När du bryter benet, får en infektion eller behöver avancerad medicinsk vård, då är skolmedicinen oersättlig och helt fantastisk.

Men när det kommer till långvariga, komplexa och diffusa besvär (som t.ex. trötthet, magproblem, hormonella obalanser, återkommande infektioner, hudproblem, metabol ohälsa) kan skolmedicinen ibland sakna verktygen för att gå på djupet. Fokus ligger ofta på att hantera symtomen, istället för att förstå varför de uppkommit och varför inte kroppen kunnat självläka.

Funktionsmedicin, specialist på att hitta och behandla grundorsaken

Funktionsmedicin bygger på en helt annan fråga:

Inte bara "vad är diagnosen?" utan "varför har kroppen hamnat här?" och “varför kan den inte självläka?”

Här tittar vi på hela människan och hur olika system arbetar i synergi:

• matsmältning och tarmflora

• immunförsvar

• hormonbalans

• blodsockerreglering

• inflammation

• näringsstatus

• nervsystem

• sömn, kost, livsstil och miljö

• genetik

• sjukdomshistoria

Funktionsmedicin bygger på principen att kroppen vill vara i balans, den behöver bara rätt förutsättningar.

Några viktiga delar i funktionsmedicin:

• Grundorsaken: målet är att identifiera orsaken bakom symtomen och varför kroppen inte kan självläka. Var sitter obalanserna?

• Djupgående tester: vi använder oss av djupgående funktionsmedicinska tester vid behov, som t.ex. GIMAP, DUTCH, näringsanalyser, hormontester, m.fl.

• Personlig plan: kost, näring, livsstil, stresshantering, sömn efter klients behov och förutsättningar.

• Helhetssyn: vi tittar på hela dig, hur systemen påverkar varandra. Hudproblem kan t.ex. ha med mage-tarm att göra, osv.

Funktionsmedicin passar framför allt dig som:

• har långvariga besvär som inte får förklaringar

• vill optimera din hälsa, energi och hormonbalans

• är redo att göra livsstilsförändringar

• vill förstå hur kroppen fungerar, inte bara vad som är fel

Funktionsmedicinen och skolmedicinen arbetar inte mot varandra, de kompletterar varandra

Det här är viktigt: funktionsmedicin är inte en ersättning för skolmedicinen.
Det är ett komplement. Och vi behöver båda.

Skolmedicinen behandlar sjukdom. Funktionsmedicinen bygger hälsa.

En klient kan till exempel:

• få diagnos och medicinsk behandling via vården

• samtidigt jobba funktionsmedicinskt för att minska inflammation, balansera blodsocker, stärka tarmen eller stötta hormonell hälsa

När dessa två världar möts blir resultatet ofta som bäst!

Exempel: samma symtom – två olika perspektiv

En klient med återkommande magproblem.

Skolmedicinen kan fråga:
– Är det IBS? Reflux? Behövs läkemedel? Finns det en sjukdom som ska uteslutas?

Funktionsmedicinen frågar:
– Hur ser tarmfloran ut?
– Finns bakteriell överväxt, parasiter eller låg magsyra?
– Hur fungerar matsmältningen?
– Hur påverkar stress, kost, sömn och livsstil magen?
– Har inflammationen i kroppen en bakomliggande orsak?

Två olika sätt att närma sig samma problem. Ofta är kombinationen det som leder till verklig förändring.

Skolmedicin:

Behandlar sjukdom

Fokuserar på diagnos och symtom

Standardiserade behandlingsprotokoll

Läkemedel, kirurgi, akuta insatser

Mycket effektiv vid akuta tillstånd

Funktionsmedicin

Bygger hälsa och balans

Fokuserar på grundorsaker

Individuella, holistiska planer

Kost, näring, livsstil, avancerad prevention

Mycket effektiv vid kroniska och diffusa besvär

Avslutning

Funktionsmedicin handlar inte om att välja bort något, det handlar istället om att välja till. När vi förstår helheten och inte bara delarna, då kan vi skapa en väg mot bättre energi, lugnare mage, mer stabila hormoner och en kropp som fungerar som den ska.

Vill du veta mer om hur funktionsmedicin kan hjälpa dig? Eller få hjälp att förstå dina symtom på djupet?

Hör gärna av dig, jag finns här för att hjälpa dig på vägen. Boka ditt kostnadsfria lära-känna-samtal idag!

När glutenfri kost inte räcker

Jonas resa tillbaka till energi, balans och glad mage

Jag har fått lov att berätta Jonas historia här. Han hoppas att han kan motivera fler till att ta tag i sin mage-tarm hälsa och att det finns alternativ som fungerar.

I november 2024 fick Jonas, 37 år, sin celiaki­diagnos.
Efter flera år av diffusa symtom, IBS diagnos, trötthet och magbesvär kände han först en lättnad, äntligen fanns det en förklaring. Han hade själv försökt med FODMAP en period och även att äta mejerifritt. Efter sin celiakidiagnos började Jonas med strikt glutenfri kost som läkare och dietist sade och gjorde allt rätt. Men ändå uteblev förbättringens han hoppats på. Energin var fortfarande låg, magen orolig och avföringen långt ifrån stabil.

Det var då han hörde av sig till mig, i februari 2025. Han beklagade sig för en kollega på jobbet en dag och hon rekommenderade att han hörde av sig till mig.

När symtomen inte ger med sig behöver vi titta djupare

För många med celiaki förbättras symtomen snabbt när gluten utesluts.
Men för en betydande grupp finns kvarstående magetarmproblem trots strikt kost. Tarmslemhinnan kan vara skadad, tarmfloran rubbad eller matsmältningen påverkad och då behövs mer än bara glutenfri mat. Dessutom kan kroppen vara tom många näringsämnen som t.ex. det fettlösliga vitamin D, E, A och K. Men även låga järnvärden är låga. Detta behöver oftast stöttas lite extra för att man ska må bra igen.

För Jonas valde vi att gå vidare med ett GI-MAP som är ett DNA-baserat avföringstest som ger en detaljerad bild av tarmmiljön, matsmältningen och immunförsvaret i tarmen.

Testsvaret visade orsakerna bakom hans symtom

GI-MAP resultatet visade:

• Helicobacter pylori: en bakterie som kan påverka magsyra, matsmältning och ge uppblåsthet, illamående, sura uppstötningar och trötthet.

• E. coli-överväxt: när vissa E. coli-stammar växer till skapas irritation och obalans.

• Dysbios: rubbad balans mellan goda och mindre gynnsamma bakterier.

• Matsmältningsproblematik: tecken på att han inte bröt ner maten optimalt.

Det här var pusselbitar som förklarade varför han fortfarande mådde dåligt trots glutenfri kost, tarmen hade helt enkelt inte läkt och fungerade som den skulle.

En individuell plan för att återställa balansen

Tillsammans med Jonas arbetade vi i en strukturerad ordning:

1. Eliminerade H. pylori, E. coli och dysbios

Med hjälp av riktade naturbaserade protokoll skapade vi en miljö där de problematiska bakterierna inte längre kunde dominera.

2. Stöttade matsmältningen

Vi hjälpte kroppen att bryta ner maten bättre, något som är avgörande både för näringsupptag och för att minska symtom som gaser och uppblåsthet.

3. Återställde tarmens balans och lugn

Genom kost, livsstil och anpassade tillskott och gradvisa förändringar fick Jonas tillbaka trygghet i vad han kunde äta och hur han mådde.

Resultatet Blev: Mer Energi, normal avföring och matglädje!

Efter några månader hade Jonas:

✨ Stabil energi
✨ En lugn mage
✨ Normal avföring
✨ Fått tillbaka sin trygghet i matval
✨ Mindre oro kring vad han tål och inte. En förståelse runt vad Jonas är känslig för och när tarmen behöver extra stöd.

Det här är ofta vändpunkten för många, när kroppen börjar samarbeta igen.

Sista pusselbiten: Näringsstatus och fettsyror

När magen var lugn och tarmbalansen återställd analyserade vi Jonas näringsstatus och även fettsyror.

Vi såg framförallt två viktiga områden:

• D-vitamin behövde höjas: vanligt hos både celiaki-patienter och personer med tidigare tarmstress.

• Omega-3 låg lågt: viktigt för inflammation, hjärnhälsa, omsättning av hormoner och magetarmhälsa.

Med rätt doser fick vi ännu mer skjuts på återhämtningen.

varför Jonas historia är så viktig

Idag mår Jonas bra, känner sig mer i balans och har hittat tillbaka till en vardag där mat inte längre är en källa till oro eller obehag.

Hans historia är långt ifrån unik.

Många med celiaki eller långvariga magbesvär behöver mer än generella råd, de behöver en individuell kartläggning av vad som pågår i just deras tarm.
När vi följer kroppens signaler och jobbar steg för steg kan resultatet bli livsförändrande.

Vill du att jag hjälper dig på samma sätt?
Du är varmt välkommen att boka ett första samtal, så tar vi reda på vad du behöver för att må bättre. Du kan boka ett kostnadsfritt lära känna samtal här

Så kan du påverka PMS: tre områden att fokusera på

Menstruationscykeln återspeglar en kvinnas allmänna hälsotillstånd och har betraktats som hennes femte vitala tecken. För vissa kvinnor är menstruationen förknippad med rädsla varje månad, vilket kan medföra ett cykliskt mönster av smärta och obehag som påverkar det dagliga livet. 

Faktum är att cirka 90 % av menstruerande kvinnor rapporterar att de upplever minst ett humörrelaterat eller fysiskt symptom under lutealfasen av sin menstruationscykel (från ägglossning till mens).

När en kvinna upplever ett eller flera symtom under de fem dagarna före menstruationens början kallas detta PMS, eller premenstruellt syndrom.

Upp till 30 % av kvinnor i fertil ålder upplever PMS och rapporterar ett antal emotionella och fysiska symtom som sömnsvårigheter, irritation, ilska, smärta, trötthet, mage-tarm problem, osv. 

Även om orsaken till PMS är multifaktoriell, spelar fluktuationerna i östrogen- och progesteronnivåerna under menstruationscykeln en roll. Hos vissa kvinnor kan ett överskott eller en brist på dessa hormoner bidra till symtomen.

Lågt progesteron leder ofta till: irritabilitet, nervös spänning, sömnsvårigheter och fertilitetsproblem. 

Ökat östrogen leder ofta till: kramp, humörsvängningar, mild acne och ömhet i brösten. Eftersom progesteron krävs för att balansera östrogenets aktivitet, bör förhöjda östrogennivåer ses i relation till progesteronnivåerna. Den naturliga fluktuationen av östrogen kan bidra till PMS-symtom och kan uppstå när:

• Progesteronnivån är låg

• Både östrogen- och progesteronnivåerna ligger inom normala intervall, men östrogennivån är högre än progesteronnivån

• Avgiftningen fungerar inte optimalt

• Östrogen är förhöjt utanför lutealfasen

På grund av de komplexa samspelet mellan hormoner, kroppens vävnader, celler och tarmens mikrobiom som tillsammans styr menstruationscykeln, kan det vara svårt för en terapeut att veta vilket system som bör adresseras först hos klienter med PMS. Även om det finns många olika sätt att gå till väga så finns det tre grundläggande områden och strategier som kan göra verklig skillnad i behandlingen av PMS: stress, blodsockerreglering och tarmhälsa. Detta ska vi titta närmare på här!

blodsocker reglering

Svängningar i blodsockermetabolismen kan förekomma under lutealfasen (efter ägglossning till mens) hos vissa kvinnor med PMS. Under lutealfasen har kvinnor med högre nivåer av östradiol eller progesteron visat sämre insulinkänslighet och blodsockerkontroll jämfört med follikelfasen (innan ägglossning).

Förhöjda insulinnivåer i blodet kan påverka produktionen av Sex Hormone Binding Globulin (SHBG) och öka östrogenproduktionen genom att stimulera enzymet aromatas. SHBG är ett transportprotein som binder till könshormoner som östrogen och testosteron och reglerar deras biologiska tillgänglighet. När produktionen av SHBG minskar, finns det fler hormoner i sin aktiva form, vilket gör att de lättare kan nå målvävnader och ge upphov till symtom.

Dessutom kan låga SHBG-nivåer i plasma vara en tidig markör för insulinresistens.

Mage tarm hälsa

I en studie med 156 friska kvinnor uppgav över 70 % att de hade mag–tarmbesvär under fem dagarföre mens. Vanliga symtom var smärta, uppblåsthet och ibland diarré.

Hormon- och prostaglandinsvängningar under menscykeln påverkar tarmens rörlighet, smärtkänslighet och immunfunktion, vilket kan ge vanliga PMS-besvär från magen. Hormoner i tarmen samspelar också med signalsubstanser i tarm–hjärnaxeln, vilket kan göra att känslomässiga och magrelaterade symtom uppträder samtidigt.

Tarmfloran har en viktig roll i hur östrogen bryts ner och utsöndras. Om balansen i tarmfloran rubbas kan vissa enzymer bli mer aktiva och återaktivera östrogener, som då tas upp i kroppen igen.

Sambandet mellan tarmflora och östrogen är ömsesidigt: östrogen påverkar tarmfloran, och tarmfloran påverkar östrogennivåerna.

Stress

Hög stress kan bidra till PMS eftersom kroppens stressystem (HPA-axeln) och hormonsystem (HPG-axeln) påverkar varandra.

I hjärnan finns ett område som styr båda systemen. Där finns nervceller som reglerar både frisättningen av könshormoner och stresshormoner, och de använder bland annat signalsubstanserna GABA och serotonin. Eftersom systemen överlappar kan hormoner från det ena påverka det andra.

Studier har visat att kvinnor med PMS ofta har en svagare kortisolstegring på morgonen, vilket tyder på att stressystemet inte fungerar optimalt. Detta hänger ihop med att deras HPA-axel ofta reagerar svagare på stress.

Djurstudier visar också att stress kan hämma frisättningen av viktiga könshormoner.

Progesteron kan påverka stressystemet genom GABA, och östrogen kan både förstärka och dämpa stressresponsen.

Till sist…

Ja, som du ser kan PMS och komma till botten med det vara komplicerat, men det är möjligt! Jag har sett det flera gånger om. Kost, näring och livsstil spelar en viktig roll här samt att ta tag i grundorsaken till symptomen.

Känner du att det är dags att ta tag i dina symptom en gång för alla? Har du kanske försökt själv en längre tid utan att inte riktigt komma hela vägen fram? Varmt välkommen att boka in ett kostnadsfritt lära-känna-samtal där vi tillsammans kan ta första steget mot en symptomfri menscykel.

Dygnsrytmen och tarmen

Vår dygnsrytm är också kopplad till vår tarmhälsa, eftersom den översätter ljuskällor i omgivningen till tarmceller, formar tarmhälsan och ämnesomsättningen samt reglerar när vår kropp bäst kan smälta maten, när vi producerar hormoner och när den reparerar celler och bekämpar infektioner.

Faktum är att vi nu vet att alla följande matsmältningsprocesser är direkt cirkadianstyrda:

• Produktion och utsöndring av magsyra

• Produktion och utsöndring av galla, som ansvarar för fettspjälkningen

• Produktion och utsöndring av bukspottkörtelenzymer, som ansvarar för proteinspjälkningen

• Det "migrerande motorkomplexet" (MMC), som är nödvändigt för fullständig matsmältning

• Mikrobiomet, som förändras och interagerar med cellerna i din tarm

• "Tight junctions" i cellerna i tarmväggen som hanterar vätska och näringsämnen som kommer in i blodomloppet

• Känslighet för inflammation

• Rörelser i tjocktarmens muskler - så att avfallsprodukter kan lämna kroppen

Hur är det med D-vitamin?

Vår dygnsrytm är också kopplad till vårt mikrobiom via solljus och vitamin D. Man har upptäckt en axel mellan hud och tarm som kopplar exponering för solljus direkt till förändringar i vårt mikrobiom i tarmen. Det är för närvarande oklart om denna koppling är beroende av eller oberoende av D-vitamin, men D-vitamin är definitivt viktigt för tarmhälsan och IBS-patienter har visat sig lida av låga D-vitaminnivåer.

HuR kan vi stödja dygnsrytmen (och tarmhälsan) under de kortare dagarna:

Att tillbringa tid utomhus mellan kl. 11.00 och 15.00 kan bidra till att maximera exponeringen för UV-ljus.

För de av oss som arbetar hemifrån eller på kontoret, gå ut på lunchrasten - 30 minuter i dagsljus kan hjälpa oss att boosta oss både fysiskt och mentalt.

Ät en hälsosam "solfylld" grönsaksrik kost - eftersom växter växer i ljuset hjälper de oss att knyta an till naturen, samtidigt som de tillför prebiotiska fibrer, vitaminer, mineraler och andra hälsofrämjande näringsämnen som inte kan hittas i andra livsmedel.

Ät fermenterade livsmedel som innehåller levande bakterier, t.ex. naturell yoghurt och surkål.

Ta kosttillskott om du känner att du behöver lite extra stöd under de mörkare dagarna.

Varmt välkommen att boka ett kostnadsfritt lära-känna-samtal för att ta reda på hur jag kan hjälpa dig med din mage-tarm hälsa